Blyg

Varför ska man vara så blyg mot de personer som man är lite intresserad. Jag menar, hur svårt kan det vara att prata med den personen? Jag är jätte blyg när det gäller sånt men helt pratglad när det kommer till annat. Jag kan sitta och prata om vad som helst och kan byta samtalsämne hur lätt som helst men när jag ska prata med personer som gör mig nervös så säger jag antingen helt pinsamma saker eller så säger jag ingenting alls. Men då gillar jag inte pinsamma tystnader så jag måste säga något och då blir det mycket pinsammare än om jag bara skulle varit tyst...
Filip vill inte skriva till mig. Han vill träffa mig och lära känna mig istället och visst är det jättesött men jag blir väldigt osäker och nervös istället för glad och förväntansfull. Tänk om han inte gillar mig då? Fast Elin säger att vi är lika random och weird, vilket kanske är bra. Men sen är jag inte den snyggaste eller mest vältränade människan så jag skulle förstå om han inte skulle vara intresserad av mig. Dessutom vet typ hela klassen om nu vem det är så nu kommer det definitivt inte bli nå. Det blir aldrig någonting om det är många som vet om så det är väl bara att säga tack åh hej då!
Haadee!

Pappa

Idag är det den 17 februari 2015 och jag har inte träffat min pappa på 51 dagar nu. Jag har fått en tandläkartid nu på fredag och då ska jag träffa honom och på fredag kommer det vara 54 dagar sedan jag träffade honom. Det tråkiga är att jag känner inte för att träffa han längre för jag känner inte igen han. Han är absolut inte den samma som när mamma och han var tillsammans fortfarande. Han har förändrats helt, både i utseende och inombords. Och det är inte till det bättre. Visst kan han vara någorlunda densamma ibland om man är själv med honom men oftast är han bara konstig och helt förändrad. Jag saknar min förra pappa som man kunde skämta med och ha roligt med utan att behöva känna sig besvärlig. För just nu känns det besvärligt att träffa sina egna barn för honom. Det är vad jag känner av. Visst har jag väl jobbat väldigt mycket varje helg men han kan faktiskt ha hört av sig någon veckodag och träffat mig om han nu längtat efter mig.
Vi sågs i och för sig på min saga-premiär i typ 2 minuter och han sa inte ens att jag var duktig. Det enda han sa var att man förstod handlingen och att låtarna var bra... TACK FÖR DEN! Han kunde åtminstone sagt att han var stolt över mig eller att jag överhuvudtaget att jag var bra... MEN NEJ, handlingen och musiken var bra men inte jag.
Sen såg jag han i 30 sekunder när jag var på väg till skolan och an skulle gå till tåget en morgon. Men jag räknar bara med om man träffats riktigt och pratat med varandra och det var 28/12 jag gjorde det. När jag firade julafton med han. Madde och... Cicki... Jag tycker inte om Cicki, dels för att hon inte pratar med oss och dels för att hon är jätte weird och har typ massa symboler i hennes trädgård för att hon tror på nå jävla kvinnogudar. Sen är hon bara allmänt weird ändå men det värsta är ju att pappa blivit exakt lika weird...
Det är jobbigt med en pappa som inte bryr sig och har en weird sambo som gör honom weird också...
Hoppas ni andra har det bättre i alla fall
HADE!

Varför så svårt?

Varför ska det vara så svårt att prata med någon man gillar? Jag såg Filip idag men det är mycket lättare att ignorera honom än att gå fram och prata med han. Jag vet att han vet att jag gillar honom lite grann och han har gått med på att gå på bio om vi lär känna varandra lite först. Men hur kan man lära känna någon man inte har modet att prata med? Jag vill mer än allt annat våga ha en vanlig konversation med honom för att visa honom min personlighet. Elin har berättat så mycket om mig, om hur jag är och hur rolig jag är och så vidare. Men jag kommer antagligen vara stel som fan när jag ska försöka prata med honom, om det nu kommer hända det vill säga.
Jag vill att det ska hända något men jag vill inte börja följa han på instagram eller vara en stalker och ta reda på vad han har för kik och snap för att ta kontakt med honom. Jag vågar heller inte gå fram och prata med honom och fråga han vad hans planer för helgen är. Jag tror heller inte att han kommer våga göra något av det på mig och då kommer allt bara rinna ut i sanden och glömmas bort.
Jag vill inte det. Men jag vill inte ta första steget heller. Vem ska göra det? Det är ju jag som gillar honom... Gud vad jobbigt... Vi får se hur det går då.
Hade!

Jobb och bara jobb!

Jag har jobbat nu i 5 av 6 helger sedan skolan började igen efter lovet. Min chef har nu hittat EN till som kan jobba söndagar så jag har haft 2 eller 3 lediga söndagar på 6 veckor... Jag har praktiskt taget jobbat tills jag stupat och den här helgen behövde jag vara ledig mer än någonting annat. Jag visste att chefen skulle höra av sig dagen före med att fråga om jag kunde jobba och rätt som jag hade så hörde hon av sig idag och frågade om jag kunde ta kvällspass imorgon och jobba hela helgen. Jag sa att jag inte kunde det eftersom jag ligger efter som fan med plugg och jag har hur många prov och  inlämningar som helst tills nästa vecka, för alla deadlines ligger nu före lovet så jag förklarade dör henne att jag inte kunde jobba i helgen och att hon var tvungen att hitta någon annan.
Jag blev så jäkla sur när hon frågade om jag kunde höra ifall Lina kunde jobba och hon är sjuk så hon kan inte och inte heller min syster eller mamma.
Jag blir så förbannad att hon, som driver ett företag, ska lägga hela ansvaret på en 16 åring som går gymnasiet där det är tufft som fan med plugg. Sen lägger hon allt ansvar på mig till att hitta någon som kan ta min plats på jobbet... DET ÄR VÄL HENNES ANSVAR?!?!?!?!? eller har jag fel?
Jag skrev hur läget såg ut med plugg och hennes svar var att: '' jag trodde det var din helg nu eftersom det är varannan helg för dig och Terese'' VADDÅ VARANNAN HELG??? jag har för far jobbat varenda jävla helg och aldrig varit riktigt ledig förutom EN helg då jag pluggade som fan! Hon ska då inte ge mig skulden till att jag skulle ha jobbat den här helgen när jag jobbade Fredag OCH lördag förra veckan!
Sen har hon sagt till Olle och Ing-Marie att dom, som är pensionärer och inte har något bättre för sig, inte får hjälpa till i backen för att hennes anställda ska klara sig helt själv... Jag hinner knappt med kunderna som kommer och handlar för det kommer sådär 50 pers om dagen och alla ska ha mat och fika. Det blir mycket för en person att ta hand om så många. Sen har hon mage att skälla ut två pensionärer som jobbar helt ideellt (gratis) och jag ser ingen anledning varför dom inte skulle få hjälpa till... Nää jag fattar inte hur hon tänker, är det jag eller hon som är den vuxna här? Och hon ska driva ett företag? Herregud! Jag är så jäkla förbannad så det finns inte! Det är så mycket som jag skulle villa ta upp med henne men jag orkar inte ens lägga ner tid för jag har inte tid.
Nej usch vad irriterad jag är just nu!
HADEEEEE

För mycket!

Jag har så mycket som händer nu hela tiden så jag hinner inte med mig själv eller alla läxor jag har. Det är nu 8 föreställningar på 3 dagar med våran saga nästa vecka och jag har läxa i ta mig fan alla ämnen vi har. Plus så ar jag ett stort Engelska-projekt med teater och sånt skit att göra med klassen snart... Sen på sidan av planerar vi att ha ett disco så vi måste hyra lokal och skit. Sen jobbar jag hela tiden och jag går 8-16 i stort sätt varje dag och jag måste kliva upp 06:30 för att hinna med bussen så det blir väldigt lång dagar... Jag orkar inge mer och går snart in i väggen känns det som. Jag ligger efter jätte mycket i skolan och i vanliga fall ligger jag före och jag glömmer saker överallt allra helst min plånbok så jag spenderar mycket tid både för mig och andra till att hitta den... Jag måste få ledigt snart så jag kan sitta ner och koppla av och ta i tu med mitt liv. Bryter ihop snart...

Oh My God!!

Idag sa Elin att hon berättat för Filip att han, jag, Elin och Elins kille ska på bio om 2 månader på insergent. Så nu har han en aning om att jag gillar honom. Sen kom han och gick i korridoren när jag stod och pratade med Elin så hon sa till Filip att det var mig han skulle på bio med så han blev lite röd i ansiktet och sa några ord medan han flinade sen gick han. Det var så roligt! Tänk om det blir något, skulle vara awesome i så fall. Han är längre än mig och har blont hår såå sööt!
Haaadee!

Ledig helg

Den här helgen är jag ledig och det är så himla skönt att för en gång skull få sovmorgon. Jag hade nästan glömt hur det kändes men det känns otroligt bra. Jag började morgonen med att läsa en bok som vi hade i läxa att läsa ut till nu på måndag. Har inte haft orken att göra några läxor dom senaste helgerna eftersom jag kommit hem helt mörbultad varje dag. Sen har jag ju skola och då är det långa dagar från 8-16 i princip varje dag och då måste jag kliva upp 06:30 också kommer jag hem 16:40 så då har jag inte mycket tid att gör läxor heller men jag försöker ju så gott det går men jag känner hur jag halkar efter. Det är tufft att ha jobb och skola men vad ska man göra då när man har en mamma som knappt har råd att skaffa fram mat på bordet och betala räkningar. Jag måste ju jobba för att kunna försörja mig själv och kunna köpa skolmaterial, kläder, smink och diverse saker som en studerande tonåring behöver. Det ända jag inte försörjer mig med nu är tak över huvudet och mat. Fast igår betalade jag faktiskt maten på restaurangen och sedan det som köptes på Ica.
Jag är bara 16 och försörjer snart mig själv, jag försörjer mig själv ekonomiskt i alla fall. Ska det vara så? Jag känner inte många som har det liv som jag har. Jag är faktiskt glad att inte många har det liv jag har och är med om det jag är. Men sedan finns det faktiskt många som har det tusen gånger värre och skulle göra vad som helst för att ha det liv jag har, så jag är faktiskt tacksam ändå för vad jag har. Oavsett hur dåligt man mår eller hur mörk framtiden ser ut så får man inte glömma att det finns folk som har det värre. Man måste även tänka positivt för att få en positiv vardag. Det finns heller ingen människa som har allt i sitt liv helt perfekt och inte mår dåligt till och från. Om det finns en sådan människa så är nog han/hon ensam om att ha allt i sitt liv helt perfekt. Det finns alltid någon nackdel hos någon. Glöm inte det om du mår dåligt över någonting.
Hade!